1. Ta reda på vad som gäller på platsen
Kontakta byggnadsnämnden i kommunen där du vill bygga. Ha fastighetsbeteckningen till hands och beskriv ditt tänkta hus. Be att få veta vilka planer och bestämmelser som berör platsen. En detaljplan kan påverka bland annat placering, storlek och höjd.
Fråga också om det finns särskilda förutsättningar att utreda, till exempel kulturmiljö, tillfart eller hantering av vatten. Ett besked om en grannfastighet behöver inte gälla din tomt. Gör den här avstämningen innan du lägger mycket arbete på en färdig husritning.
- Vilken plan och vilka bestämmelser gäller för fastigheten?
- Vilket kartunderlag behöver användas?
- Vilka handlingar ska finnas med i ansökan?
- Behöver någon fråga om marken eller platsen utredas först?
- Vilka avgifter gäller för just vårt ärende?
2. Undersök om förhandsbesked är ett första steg
För en bygglovspliktig åtgärd utanför detaljplan kan du begära förhandsbesked. Då prövas om den tänkta åtgärden kan lokaliseras till platsen. Ett positivt förhandsbesked är inte samma sak som bygglov och ger inte rätt att börja bygga.
Det kan vara en viktig fråga innan du köper en obebyggd fastighet. Be kommunen förklara vad ett befintligt beslut omfattar, vilka villkor det har och om det fortfarande gäller. Utgå inte från att en tomtannons innebär att just ditt hus kan byggas där.
3. Samla en sammanhängande ansökan
När placering och utformning är överenskomna behöver ansökan visa samma lösning i alla handlingar. Stäm av kommunens aktuella krav. Situationsplan och ritningar av plan, fasader och sektion är vanliga delar av underlaget.
En situationsplan visar huset på tomten. Planritningen visar rummens disposition. Fasadritningar visar utsidorna och en sektion visar ett snitt genom byggnaden. På en sluttande tomt är sambandet mellan marknivåerna och huset en särskilt viktig del att reda ut.
Vi tar fram bygglovshandlingar i arbetet med ditt hus. Har du egna arkitektritningar börjar vi med att gå igenom vilket underlag som redan finns och vad som behöver kompletteras. Bestäm också vem som skickar in ansökan och bevakar kompletteringsfrågor.
4. Skilj på de olika besluten
Kommunen anger vad som behövs i ditt ärende. Tekniskt samråd, kontrollplan och underlag om de tekniska lösningarna hör till byggprocessen. Lägg in beslut och villkor som hållpunkter i projektets tidplan.
| Beslut | Vad du behöver känna till |
|---|---|
| Bygglov | Prövning av den ansökta åtgärden. Läs beslutets villkor och vad som gäller innan det får verkställas. |
| Startbesked | Krävs innan en lov- eller anmälningspliktig åtgärd påbörjas. Ett beviljat bygglov ersätter inte startbeskedet. |
| Slutbesked | En byggnad som omfattas av startbesked får normalt inte tas i bruk före slutbesked, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. |
5. Kontrollera regler och andra tillstånd
Bygglovsregler och tekniska byggregler har ändrats. Använd kommunens och Boverkets aktuella information för ditt ärende. Fråga vilka regler som ska tillämpas i projektet i stället för att förlita dig på ett äldre exempel.
Nära vatten behöver du också undersöka strandskyddet. Det är en separat fråga från bygglovet. Be kommunen reda ut vilka prövningar som behövs och i vilken ordning, innan du räknar med en viss placering.
6. Spara besluten och följ upp ändringar
Samla ansökan, godkända ritningar, beslut och kompletteringar på ett ställe. Använd samma versionsbeteckningar i kontakten med kommunen, projektören och entreprenören.
Om du vill ändra huset efter beslutet, stäm av ändringen innan den utförs. En uppdaterad köksritning och en ändrad fasad kan behöva hanteras på olika sätt. Fråga kommunen vad som gäller för ändringen i ditt ärende.